Miljö- och hälsorisker

PFAS - Miljö- och hälsorisker

Details: Last Updated: Sunday, 09 June 2024 09:36; Published: Monday, 24 April 2023 15:29

Det finns flera bedömningsgrunder från olika myndigheter gällande PFAS som sammanställts av Kemi här med tröskelvärden, rikt- och åtgärdsgränser för jord, vatten, produkter och avfall som tillämpas i Sverige.

Miljörisker

Akuta ekotoxikologiska effekter är begränsade men kroniska tester indikerar att ekotoxikologisk påverkan är möjlig för vissa typer av PFAS. Svårnedbrytbarheten många PFAS gör att de ackumulerar i miljön, framförallt marin miljö, vilket leder till potentiell exponering för höga koncentrationer på sikt (KEMI miljörisker).

SGI har tagit fram preliminära riktvärden för PFOS i mark och grundvatten, men de är under bearbetning och nya riktvärden förväntas publiceras 2023 eller 2024 (SGI publikation 21).

För bedömning av miljöstatus finns gränsvärden för förekomst av PFOS i ytvatten och i fisk KEMI gränsvärden). Som stöd för riskbedömning finns Naturvårdsverkets vägledning om förorenade områden (NV rapport 6871) och även en vägledning till riktvärdesmodellen (NV rapport 5976). Sammanställning av riktvärden och

Hälsorisker

Huvudsaklig exponering för människor sker via intag av mat och dryck samt inandning/förtäring av damm från inomhusluft (KEMI PM 1/21). Kunskapen om PFAS skadliga hälsoeffekter kommer framförallt från studier av PFOS och PFOA (PFAS-toxdatabas).

För flertalet PFAS-ämnen saknas belägg för hur skadliga de är för hälsan men PFOS, PFOA och PFNA anses dock vara reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande (KEMI hälsa). Svårnedbrytbarheten hos vissa PFAS, i kombination med den omfattande användningen, har resulterat i mätbara halter överallt i miljön inklusive i människors blod.

Studier av människor som exponerats i förorenade miljöer har påvisat samband mellan förhöjda serumhalter av PFAS och ökad halt kolesterol i blodet samt påverkan på levern (PFAS-toxdatabas). Andra befolkningsstudier har visat på samband mellan PFAS-halt i blodet och minskad födelsevikt eller försämrat immunförsvar hos barn. När det gäller cancer har en viss ökning av risken för njurcancer och testikelcancer observerats (Stevenson et al. 2021). Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) bedömde år 2016 risken för flera olika tumörsjukdomar hos människor. PFOA bedömdes då vara en möjlig human carcinogen (klass 2B).

Det är konstaterat att mätbara halter finns i dricksvattentäkter på många ställen i Sverige och i flera fall uppmäts halter som överstiger gränsvärden för dricksvatten (SGU 2021:19) Speciellt dricksvattentäkter i närheten av verksamheter med tidigare användning av brandskum löper stor risk att ha halter över gällande riktvärden. Livsmedelsverket rekommenderar att PFAS inte ska finnas alls i dricksvatten, om PFAS förekommer bör åtgärder vidtas vid halter över 90 ng/L och vattnet bör inte drickas vid halter över 900 ng/l. I Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2022:12) om dricksvatten finns gränsvärden för PFAS. Reglerna om PFAS baseras bland annat på den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets, Efsas , hälsobaserade riktvärde för PFAS 4 från 2020 och omfattar två gränsvärden:

PFAS 4: 4 ng/l
PFAS 21: 100 ng/l

Gränsvärdet för PFAS 4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) och gränsvärdet för PFAS 21 omfattar PFAS 4 samt ytterligare PFAS-ämnen. Gränsvärdena för PFAS ska tillämpas från 1 januari 2026.

År kom 2022 nya förslag till miljökvalitetsnormer som avser ytvatten och grundvatten. Summan av 24 PFAS är föreslagen till 4,4 ng/L, uttryckta som PFOA-ekvivalenter (Proposal for a Directive amending the Water Framework Directive, the Groundwater Directive and the Environmental Quality Standards Directive. 2022/0344 (COD)). Från 1 mars 2023 gäller även SGU:s tröskelvärde avseende på PFAS vid förvaltning av grundvattenförekomster, där halten av 24 enskilda PFAS-ämnen viktas, för att ta bättre hänsyn till ämnenas toxiska egenskaper. Det är dock Länsstyrelserna som fastställer gränsvärden för aktuella vattenförekomster, och dessa kan beroende på aktuella förutsättningar skilja sig mellan olika grundvattenförekomster (SGU-FS 2023:1).