Inmätning av grundvattenytan

Inmätning av grundvattenytan görs ofta för att kunna bedöma strömningsriktning inom ett förorenat område. Det används även tillsammans med information om geologin för att bedöma mäktigheten på akvifer samt om det kan finnas flera avgränsade akviferer. Inmätning av ytan innan omsättningspumpning är också av vikt vid beräkning av volym vatten i grundvattenröret.

Grundvattenytan ska mätas in i grundvattenrören innan provtagning och eventuell omsättning påbörjas. Inmätningen av grundvattenytan bör som princip genomföras i samtliga rör innan omsättning påbörjas. Detta utesluter risken att omsättningspumpningen skulle påverka grundvattennivån i något närliggande rör samt ger en möjlighet att inspektera rören innan provtagning. Det är även lämpligt att rörens totaldjup mäts in för att notera om sediment ansamlats i rören. Inmätning av totaldjup bör dock inte genomföras i samband med provtagning, särskilt inte lågflödesprovtagning då det kan orsaka omröring som påverkar provtagningen. Om det finns risk för flyktiga föroreningar i grundvattnet och det var länge sedan senaste provtagningen kan det även vara värdefullt att analysera luften i röret när det först öppnas med en PID för att få information om flyktiga kolväten i ett rör. Denna information kan sen användas för revidera provtagningsordning på rören efter föroreningsgrad.

Grundvattenytan mäts vanligen in med någon form av lod (klucklod eller ljuslod). Som namnet antyder markerar klucklod nivån för grundvattenytan genom ett kluckande ljud när det träffar grundvattenytan. Ljuslod, även de med ett talande namn, ger ifrån sig en ihållande ljus- och ljudsignal när det når vattenytan. Det finns även varianter av ljuslod som ger ifrån sig olika ljudsignaler beroende på om den stöter på non aqueous phase liquids (NAPL) eller vatten. Klucklod kan ej särskilja NAPL från vatten. Notera att den inmätta mäktigheten av fri fas i grundvattenröret inte nödvändigt motsvarar mäktigheten fri fas i den omgivande matrisen (ITRC 2018). Loden ska rengöras mellan olika provpunkter för att undvika korskontaminering. Vid pumptester eller för ökad förståelse av årstidsvariationer önskas används vanligen långtidsregistrerande trycknivågivare, sk. Divers, som loggar nivåerna digitalt. Vid användning av divrar under längre tid behövs också en diver som registrerar lufttrycket användas för att kalibrera de i grundvattnet så att inte skillnad i lufttryck registreras som förändrad grundvattennivå.

Att tänka på

Om närliggande ytvatten påverkas av tidvatten eller andra väderrelaterade fluktuationer som kan påverka grundvattennivåerna kan det vara en faktor att ta med vid planeringen av provtagningen och inmätning av grundvattenytan och ge en temporärt annorlunda gradient än den i vanliga fall dominerande. I vissa fall kan grundvattnets flödesriktning även reverseras lokalt. Även kraftig nederbörd och läckage från vattenledningar kan påverka den naturliga gradienten temporärt. Det är inte heller ovanligt att locken på ett grundvattenrör inte är helt tätt, och att det vid nederbörd finns en risk att vatten samlas kring locket och läcker ner i rör som är placerade i dexlar under marknivå. Om röret är igentäppt eller omgivande matris är mycket tät kan det leda till en felaktig bedömning av grundvattennivån då vattnet kan bli stående i röret en längre tid. Motsatt kan ett helt tätt lock leda till att grundvattennivån i röret inte kan följa med omgivande grundvattennivå.

Om grundvattenröret har ojämn överkant är det viktigt att mäta grundvattenytan från samma punkt på grundvattenrörets överkant varje gång, samt att det är samma punkt som har inmätts som rörets överkant i förhållande till markytan. Markera redan vid installationen den punkt på rörets överkant där grundvattenytan (och inmätning av rörets överkant) ska mätas, t ex med ett litet jack i röret. Detta gäller speciellt då grundvattenytan är relativt flack.

Referenser

ITRC. 2018. “LNAPL Site Management: LCSM Evolution, Decision Process, and Remedial Technologies.” Retrieved (https://lnapl-3.itrcweb.org/).