Syfte och mål

Details

Last Updated: Wednesday, 20 October 2021 08:24

Published: Friday, 31 May 2019 20:48

Syfte
Mål
Avgränsning

För att underlätta formulering av provtagningens syfte är det lämpligt att avgränsa den frågeställning som ska lösas: Exakt vilken är frågeställningen? Vilket beslut är det som ska tas? Vilket underlag krävs för beslutet och vad av detta saknas? Dessa och liknande frågor måste besvaras för att syftet och målet med provtagningen ska kunna definieras. Det är viktigt att detta inledande moment genomförs grundligt och att alla berörda är överens, i annat fall kan det uppstå problem i senare skeden.

I syfte och mål definieras även kortfattat undersökningens omfattning, vilket bland annat kan inkludera vilka moment som ingår i uppdraget, vilka medier som ska undersökas, samt vilka ytor och eventuella byggnader eller andra konstruktioner som innefattas i undersökningsområdet.

Vid utredning av förorenade områden förekommer även syften och mål för olika delmoment. Dessa kan variera inom samma område och även förändras med tiden. I Tabell 1 nedan ges exempel på syften och mål med olika moment i undersökningar av förorenade områden. Syfte och mål ska definieras tidigt och förankras hos samtliga parter. När undersökningen är avslutad ska rapporten besvara om syfte och mål med undersökningen har uppfyllts.

Syfte

Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är ett syfte och vad som är ett mål. På denna webbplats avser syftet med en undersökning:

• varför undersökningen utförs
• vad motivet för undersökningen är (ex uppdragsgivaren vill bebygga område x)
• vad nyttan med undersökningen är

Att tydligt definiera syftet med en undersökning är grunden för att undersökningen ska kunna ge det dataunderlag som behövs inför förestående beslut samt för att säkerställa att resultaten lever upp till beställarens och tillsynsmyndighetens förväntningar. Ett väldefinierat syfte är också viktig information för läsare längre fram i tiden, som t.ex. arbetar med uppföljande steg inom samma område eller med en angränsande fastighet, för att förstå vilka frågor undersökningen avsåg att besvara samt vilka begränsningar som fanns.

En undersökning kan ha ett syfte, exempelvis att ge ett tillräckligt dataunderlag för en riskbedömning och/eller för projektering av en åtgärd. Fältundersökningen kan i sin tur bestå av flera olika provtagningar med olika syften, i flera medier och vid olika tidpunkter. För att en undersökning ska bli framgångsrik bör både det övergripande syftet samt det specifika syftet med varje enskild provtagning definieras.

Specifikt syfte för en provtagning kan exempelvis vara att ta fram beskrivande statistik (t.ex. skatta medelhalten) i ett förorenat medium eller att avgränsa en föroreningsplym. Notera att resultaten från en undersökning med ett specifikt syfte inte alltid kan kombineras med resultaten från en annan undersökning med ett annat syfte. Det går exempelvis sällan att återanvända resultaten från en undersökning som syftar till att avgränsa en hotspot för att i en senare utredning beräkna medelhalter i ett egenskapsområde. För mer info, se provtagningsstrategi. Notera att syftet med undersökningen förutom att omfatta själva föroreningssituationen, även ofta innebär en kartläggning av t.ex. grundvattennivåer, strömningsriktningar, spridningsvägar, skyddsobjekt etc.

Mål

Ett mål är mer konkret än ett syfte. Medan syftet ofta inte är mätbart ska ett mål vara det, så att det ska gå fastställa om målet har uppnåtts. Mål ska också vara tidsbundna, av samma anledning.

De huvudsakliga målen för området som undersökningen avser ska specificeras, det kan t.ex. vara en exploatering av ett tidigare industriområde för att skapa fler bostäder, eller att utreda och vid behov minska spridningen av miljögifter från ett gammalt sågverksområde. I detta arbete ingår ofta att definiera övergripande åtgärdsmål; information om hur dessa formuleras finns i Naturvårdsverkets rapport 5978 ”Att välja efterbehandlingsåtgärd”.

Målen för området som helhet ligger till grund för varför det finns ett behov av att göra en undersökning. Därutöver bör även målet med själva undersökningen och olika delmoment kort beskrivas. I Tabell 1 nedan ges exempel på detta.

Det förekommer att en undersökning kombinerar flera av stegen i tabellen nedan (t.ex. fördjupad undersökning, undersökning för riskbedömning och åtgärdsförberedande undersökning) i samma undersökning. Det bör då vara tydligt vilka prover som tillhör respektive syfte. Det kan även vara bra att tänka på att syftet kan innebära att andra analyser än föroreningshalter behövs, t.ex. kornstorleksfördelning, pH, TOC, grundvattennivåer i den typen av undersökningar, då de kan ge värdefull input inför en riskvärdering och åtgärdsutredning.

Tabell 1. Exempel syfte och mål för olika moment i samband med undersökningar i samband med en exploatering av en fastighet. Ofta behövs undersökningar i flera steg, vilket kallas steg 1-4 nedan.

Definiera avgränsningar i projektet

Medan syftet med undersökningen definierar vad som ska utföras och varför är det minst lika viktigt att beskriva vad som inte ska utföras och varför. Vanliga avgränsningar kan vara att i en inledande undersökning enbart provta misstänkta källområden eller de medier där en föroreningstyp lätt sprids (t.ex. porgas eller grundvatten). Den kan även vara att föroreningar inte undersöks utanför en viss fastighetsgräns eller tidsmässig begränsning som att ett kontrollprogram ska pågå i t.ex. två år. Annat exempel på avgränsning är att enbart analysera ämnen kopplade till en viss typ av verksamhet som bedrivits på platsen. Avgränsningen kan alltså gälla tid och rum, likväl som vissa medier eller säkerheten i provtagningsresultat. Gemensamt är att avgränsningar tydligt bör beskrivas i provtagningsplan och rapport, samt att de kontinuerligt ska ses över och vid behov revideras. Om en första undersökning t.ex. visar att det finns föroreningar i porgas och grundvatten är det lämpligt att uppföljande undersökning även inkluderar andra medier.

Att i förväg göra rumsliga avgränsningar kan i vissa fall vara komplicerat, exempelvis vid exploateringsprojekt och sedimentprojekt. Det är inte ovanligt att källområde och/eller föroreningsplym är belägna helt eller delvis utanför fastighetsgränsen. Det är därför viktigt att formulera hur undersökningar ska förhålla sig till sammanhängande föroreningar som kan finnas utanför fastighetsgränser, inte bara ur undersökningssynpunkt men även sett ur ett juridiskt perspektiv.

Se mer info om hur föroreningar sprids i olika medier under mediaspecifik process. För mer info om olika föroreningars egenskaper, hur med vilka mekanismer de släppts ut och hur de sprids i miljön, Ämnen i menyn ovan. Se även info om konceptuella modeller, som ofta är till stort stöd vid avgränsning och formulering av vilka frågor som behöver besvaras genom en undersökning.