PFAS

Details

Last Updated: Tuesday, 06 February 2024 10:22

Published: Friday, 31 May 2019 21:27

• Nomenklatur
• Grupper
• Egenskaper
• Förekomst i verksamheter 
• Spridningsvägar i miljön
• Miljö- och hälsorisker
• Undersökningar
• Analysmetoder
• Åtgärdsmetoder att beakta
• Referenser

SGF har erhållit stöd från Naturvårdsveket för att utöka innehållet om PFAS på Åtgärds- och undersökningsportalen och det är därför mer omfattande än övriga föroreningar och uppdelade på flera undersidor. 

Inledning

Per- och polyfluoralkylsubstanser (PFAS) definieras som ämnen som innehåller minst en fullt fluorerad metyl(C₃)- eller metylen(C₂)grupp, och  metylen ska inte vara bunden till H, Cl, Br eller I (Wang et al. 2021). PFAS är en stor och komplex grupp av fluorerade ämnen och polymerer som upptäcktes på sent 1930-tal och blev snabbt viktiga ingredienser i många industriella applikationer på grund av deras kemiska egenskaper som vatten- och fettavstötning, samt hög termisk/kemisk stabilitet. (Buck et al. 2011) Ett tips för tillsynsmyndigheter och arbetet med PFAS är Naturvårdsverkets sida https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/fororenade-omraden/tillsyn-av-pfas-fororenade-omraden/. 

Antalet PFAS-ämnen och polymerer som har introducerats på marknaden har stadigt ökat och stora volymer har producerats (Boucher et al 2019; Wang et al. 2014a; 2014b). OECD tillhandahåller en databas med PFAS och den innehåller mer än 4700 CAS-nummer. Forskare bedömer att det finns mellan 5000 – 10 000 PFAS-föreningar (IVL B 2412).

Stora produktionsvolymer och bred användning gör att utsläppen till miljön blir stora. Utsläpp kan ske från tillverkning av PFAS och under produkters hela livscykel (Schellenberger et al. 2019; Wang et al. 2014a). PFAS kemiska egenskaper gör att de kan spridas över mycket stora avstånd och deras stabila egenskaper medför att PFAS som sprids till miljön blir kvar under lång tid. Vissa sprids huvudsakligen via vatten medan andra är flyktigare och sprids därför även via luft. Detta medför att PFAS påträffas överallt i miljön, även i områden där de aldrig har använts.

Under tidigt 2000-tal utfördes de första globala studierna av PFAS förekomst i biota och resultaten visade att de är vanligt förekommande i miljön (Giesy och Kannan 2001). Studier utförts på många matriser som ytvatten, grundvatten, atmosfärisk deposition, växter och djur (Kärrman et al. 2019). Forskare har även funnit att PFAS är vanligt förekommande i Arktis, och höga halter påträffas i isbjörnar (Butt et al. 2010; Greaves och Letcher 2013). PFAS olika egenskaper gör att de sprids de på olika sätt i miljön och näringskedjan (Ali et al. 2021). Vissa långkedjiga PFAS bioackumuleras och påträffas därför i högst halter i djur högt upp i näringskedjan, så som uttrar och sälar (Roos et al. 2023). Medan växter kan ta upp både kortkedjiga och långkedjiga PFAS (Ghisi et al. 2019).

I människan fastläggs inte PFAS i fett utan på proteiner som finns i lever och blod (Yang et al. 2020). PFAS kan överföras till foster via moderkakan och till spädbarn via modersmjölk (Glynn et al. 2012; Nyberg et al 2018). Halveringstiden i kroppen varierar för olika PFAS, från några timmar till flera år (Dawson et al. 2023). Från år 2000 till år 2005 publicerades allt fler studier som påvisade att långkedjiga PFAS ansamlas i näringskedjan och i människan. Det togs som en varningssignal och föranledde arbetet med reglering av PFAS.

Både inom Sverige, EU och globalt är användningen av vissa ämnen, undergrupper och produkter av PFAS reglerade och begränsas genom Stockholmskonventionen. År 2005 föreslog Sverige att PFOS skulle läggas till i Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar, eftersom det uppfyller kriterierna för att vara långlivat, bioackumulerande och toxiskt (PBT) (Proposal for listing Perfluorooctane sulfonate (PFOS) in Annex A of  the Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants 2005)och är sedan 2008 förbjudet i Europa. Flera andra PFAS-ämnen regleras under REACH-förordningen och även användningen av PFOA begränsas genom REACH. Ytterligare begränsningsförslag är under behandling. En översikt av aktuella regleringar inom EU finns på KEMI och på ECHA. Sedan januari 2019 ska PFAS som tillsatts medvetet i anmälningspliktiga kemiska produkter redovisas till produktregistret. Men fem europeiska myndigheter från Danmark, Norge, Tyskland, Nederländerna och Sverige menar att de begränsningar som gjorts hittills inte räcker eftersom PFAS sprids till människor och miljö på många olika sätt. Därför vill myndigheterna i stället hindra PFAS från att över huvud taget komma ut på marknaden, för att på så sätt förhindra att de sprids till människor och miljö. Förslaget offentliggjordes den 7 februari år 2023 av ECHA. På Kemikalieinspektionens hemsida finns en guide över svenska myndigheters PFAS-arbete.

I länder med PFAS-produktion bedöms utsläpp från produktionen vara den mest betydande regionala PFAS-källan, men i Kina står ytbehandlingsindustrin (som också är vanligt i Sverige) för betydligt större mängder utsläpp än Kinas PFAS-produktion (Mastrantonio et al. 2018; Zhang et al. 2012). I länder utan PFAS-industri har höga halter av PFAS påträffats i miljön på platser där stora mängder PFAS-innehållande produkter har använts. Det mest kända exemplet är platser där brandsläckningsskum använts, t.ex. vid brandövningsplatser, brandstationer, vid släckinsatser samt i industriell verksamhet (naturvårdsverket riskbedömning). Brandsläckningsmedel har använts vid brandövningsplatser för räddningstjänst, militär samt flyg- och helikopterplatser. Brandskum med PFAS har också använts vid omfattande bränder och vid bränder i industribyggnader. PFAS-innehållande produkter med filmbildande skumvätska används även i preventivt syfte, och förvaras samt används, vid anläggningar med brandfarliga vätskor så som oljeraffinaderier, cisterner med lösningsmedel eller andra brandfarliga kemikalier (IVL nr C 182). Idag innehåller fortfarande många varor som brandskum per- och polyfluorerade ämnen, även om innehållet har modifierats efter PFOS-förbudet. Det finns ett stort antal kemikalier med PFOS-liknande egenskaper i produktion (NV rapport 6709).

Andra områden där PFAS har påträffats är intill industrier som utför metallplätering, vid kabelåtervinning, deponier och avfallsanläggningar. Där har PFAS-halter påträffats i grundvatten, lakvatten, dagvatten och luft. Nya studier har identifierat att nedbrytning av polymera PFAS i deponier kan bidra till spridning av flyktiga PFAS-ämnen till miljön. I två nya studier från Norge och Sverige har pappersindustrier identifierats som potentiella källområden efter att förhöjda halter av PFAS prekursorer, som i naturen kan omvandlas till PFOS, har påträffats i vatten och sediment (Langberg et al. 2021; Kärrman et al. 2022). Vidare identifieras kylindustrin som en potentiell källa till PFAS (ultrakorta) där de används som kylmedia och expansionsmedel (Adlunger et al. 2022).

I samband med att förslaget att förbjuda användning av PFAS i EU offentliggjordes i februari år 2023 publicerade KEMI  uppgifter att 75 000 ton av PFAS årligen hamnar i miljön i Europa. Textilier, fluorgaser och medicinteknisk utrustning står för en stor del av utsläppen. Då PFAS-gruppen innehåller 5 000 – 10 000 PFAS och polymerer uppmärksammas nya källområden allt eftersom ny forskning tillgängliggörs.

Figur 1. Beskrivning av olika grupper av PFAS, figuren är omgjord med utgångspunkt i figur från OECD (Synthesis paper on per- and polyfluorinated chemicals (PFCs), 2013).